Fri från Kärlekens bojor.
Rubriken säger nog det mesta.
Fråga mig inte hur det gick till men som sagt så är jag fri nu från kärlekens tillvaro.
Dock hoppas jag att man inte tolkar detta som något allt för positivt och negativt.
Jag vill inte ha den bilden av mig som en känslokall person. Lika snabbt som känslorna för den som jag var kär i dök fram lika snabbt försvann dem. Fråga mig inte varför för jag tror knappast själv att jag har svaren.
Jag vill inte häller tänka på det.
Hursomhelst så känns livet mycket lättare nu när man är fri som en fågel. Här kan vi åtminstone vara lite positiva :D
Lite funderingar kring kärlek, kärleken är ju ett av de 7 känslorna som beskrivs inom bland annat Konfucianism, Daoism och Buddhism. På ett sätt kan man se det som att kärlek är en faktor för människans tillvaro. Taoismen säger t.o.m. att det är ett av livets bojor (Precis som rästen av människans 7 känslor och 6 begäran), det vill säga att Taoister ser det som att det är ett av dem faktorerna som gör att man blir hög på livet och vill inte släppa det.
Synd att Religionerna har en sådan syn på något som egentligen är väldigt fint.
Om man verkligen känner mig så bör man veta att mycket av mina filosofier och människo syn är baserad på teorin om de 7 Känslorna och 6 begäran. För att jag tycker det är en ganska verklig teori och det förklarade en hel del för mig, varför människan är som hon är. Att kärlek är en fin känsla är faktiskt inget o förneka, tror många håller med om det. Men ett annat stadie är att det även innebär en vis ansvar. Om det är något man älskar bör man även kunna ta ansvar och hänsyn till objektet, Spelar ingen roll om det en person elr ett föremål.
Anledningen till att jag innan sommaren och ett tag sen försökte "Släcka glöden" så som jag brukade säga för flera inlägg sedan var för att jag tyckte det var bäst för henne. Kärlek är fint så länge det inte blir någon form av possesivt illvilja.
I mina ögon behöver kärlek inga faktorer häller. Blir man kär så blir man kär, man behöver ingen anledning egentligen för att älska någon elr något.
Hursomhelst så var min kärleks historia ingen höjdare, det gjorde bara ont och jag mådde inte särskilt bra psykiskt av det häller, inte för att hon sårade mig under den perioden utan snarare att jag inte hade självförtroende elr hopp om ett förhållande och på något sätt sårar jag mig själv på sättet.
Aja, Klockan är mycket nu och jag borde lägga mig
Till dig som tror att du är denne personen jag snackar om: Jag har ingenting emot dig, det är inte ditt fel häller att jag inte mådde bra, so don't take the blame. Jag kan även ta och be om ursäkt ifall jag har uppträtt på ett sätt du inte gilla elr om jag varit irriterande/jobbig elr whatever. Jag tycker inte du ska fundera för mycket över den här inlägget häller, det är inget fel på dig. Bara låt det här vara någon slags vind som blåst förbi. Däremot hoppas jag att du fortfarande kan se mig som en vän.
Förhoppnings vis kommer dem sista raderna aldrig till användning.
Bye bye
Fråga mig inte hur det gick till men som sagt så är jag fri nu från kärlekens tillvaro.
Dock hoppas jag att man inte tolkar detta som något allt för positivt och negativt.
Jag vill inte ha den bilden av mig som en känslokall person. Lika snabbt som känslorna för den som jag var kär i dök fram lika snabbt försvann dem. Fråga mig inte varför för jag tror knappast själv att jag har svaren.
Jag vill inte häller tänka på det.
Hursomhelst så känns livet mycket lättare nu när man är fri som en fågel. Här kan vi åtminstone vara lite positiva :D
Lite funderingar kring kärlek, kärleken är ju ett av de 7 känslorna som beskrivs inom bland annat Konfucianism, Daoism och Buddhism. På ett sätt kan man se det som att kärlek är en faktor för människans tillvaro. Taoismen säger t.o.m. att det är ett av livets bojor (Precis som rästen av människans 7 känslor och 6 begäran), det vill säga att Taoister ser det som att det är ett av dem faktorerna som gör att man blir hög på livet och vill inte släppa det.
Synd att Religionerna har en sådan syn på något som egentligen är väldigt fint.
Om man verkligen känner mig så bör man veta att mycket av mina filosofier och människo syn är baserad på teorin om de 7 Känslorna och 6 begäran. För att jag tycker det är en ganska verklig teori och det förklarade en hel del för mig, varför människan är som hon är. Att kärlek är en fin känsla är faktiskt inget o förneka, tror många håller med om det. Men ett annat stadie är att det även innebär en vis ansvar. Om det är något man älskar bör man även kunna ta ansvar och hänsyn till objektet, Spelar ingen roll om det en person elr ett föremål.
Anledningen till att jag innan sommaren och ett tag sen försökte "Släcka glöden" så som jag brukade säga för flera inlägg sedan var för att jag tyckte det var bäst för henne. Kärlek är fint så länge det inte blir någon form av possesivt illvilja.
I mina ögon behöver kärlek inga faktorer häller. Blir man kär så blir man kär, man behöver ingen anledning egentligen för att älska någon elr något.
Hursomhelst så var min kärleks historia ingen höjdare, det gjorde bara ont och jag mådde inte särskilt bra psykiskt av det häller, inte för att hon sårade mig under den perioden utan snarare att jag inte hade självförtroende elr hopp om ett förhållande och på något sätt sårar jag mig själv på sättet.
Aja, Klockan är mycket nu och jag borde lägga mig
Till dig som tror att du är denne personen jag snackar om: Jag har ingenting emot dig, det är inte ditt fel häller att jag inte mådde bra, so don't take the blame. Jag kan även ta och be om ursäkt ifall jag har uppträtt på ett sätt du inte gilla elr om jag varit irriterande/jobbig elr whatever. Jag tycker inte du ska fundera för mycket över den här inlägget häller, det är inget fel på dig. Bara låt det här vara någon slags vind som blåst förbi. Däremot hoppas jag att du fortfarande kan se mig som en vän.
Förhoppnings vis kommer dem sista raderna aldrig till användning.
Bye bye
Kommentarer
Trackback
